Vill du vara med och tjalla?

december 22, 2010

I ett meddelande från MTR kan man läsa följande:

”I förra veckan presenterades det övergripande resultatet av medarbetarundersökningen ”Great Place to Work”. Nu fortsätter arbetet med att analysera MTR Stockholms resultat och ta fram förslag på förbättringar via fokusgrupper. Vill du vara med?”

”Totalt 30 personer inom MTR Stockholm efterlyses nu för att delta i fokusgrupper. Ambitionen är att grupperna ska spegla personalsammansättningen i företaget i stort och att det blir en bra blandning mellan spärrexpeditörer, lokalvårdare, värdar, förare, trafikledare, administratörer och chefer.”

Fokusgrupper är en metod för att vaska fram attityder kring olika frågor. Syftet är inte att personalen ska få vara med om att påverka driften av företaget. Poängen är istället att bättre kunna styra och kontrollera personalen. Mer lojalitet alltså, med samma eller ännu sämre arbetssituation.

De som deltar kommer att agera tjallare utan att veta om det själva. Man kan nämligen inte delta/tala i en fokusgrupp utan att ens attityder kommer i dagen. Enda sättet att inte tjalla på sina jobbarkompisar är att konstruera en roll och spela den fullt ut, vilket skulle vara helt absurt. Bättre att inte delta!


Inför den vilda strejken 2005-10-06

oktober 4, 2010

Inför den vilda strejken spreds ett flygblad på arbetsplatsen. Eftersom det finns vissa likheter mellan situationen då och situationen idag kan det vara intressant att återpublicera flygbladet. Den tydligaste likheten är att MTR liksom Connex valde att ställa fackföreningarna åt sidan driva sin egen agenda in absurdum. Den gången valde vi jobbare också att gå utanför ramarna, precis så som arbetsköparen gjorde. Så här löd flygbladet:

Organisera vilda strejker öppet

De senaste dagarnas händelser har verkligen skakat om arbetsplatsen. Många är de kollegor som tycker att nu är måttet rågat – kraftåtgärder måste till för att sätta Connex på plats. Därför diskuteras vida vilka åtgärder som kan vara lämpliga att ta till. Ibland är dessa åtgärder inte helt legala (detta är iofs inget man behöver ta hänsyn till då motparten själv är en flitig avtals- och lagbrytare) men detta för med sig att viskningar för budskapet vidare istället för att alla talar högt och ljudligt i mässen.

Att organiserandet av olika åtgärder inte sker öppet är dess största svaghet. Informationen når inte alla anställda. Många kollegor ingår inte i de nätverk som för budskap vidare. Eftersom ingen på förhand kan veta har många som deltar i olika aktioner är det en risk att många backar ur redan på förhand. Det här är ett dåligt sätt att organisera sig på. Alternativet är att organisera protesterna helt öppet.

Stormöten måste hållas i mässerna, så att både SEKO-medlemmar, syndikalister och oorganiserade kan delta [på denna tid var ST ännu inte bildat, tunneltidningens amn]. På dessa möten kan delegater till en gemensam strejkkommitté väljas för hela bolaget. Ett fast datum för strejk måste fastställas och strejkvakter måste finnas i depåerna. På 70-talet fanns en omfattande strejkrörelse i Sverige som organiserade sig på det här sättet, vid sidan av de officiella fackföreningarna. Strejkerna var korta och oftast framgångsrika.

1989 genomfördes en vild strejk i Nybodadepån mot införandet av 7 1/2-minuterstrafiken. År 1995, på  Stockholmsbagaren, varslade facket om vild strejk när deras ordförande skulle avskedas på grund av illojalitet. Uppsägningen drogs tillbaka innan strejken hann bryta ut. Annars kan vi låta oss inspireras av de finska bussförarna, också de anställda av Connex. Deras fackförening varslade om strejk i vintras trots fredsplikt.

Tunneltidningen


Hur blev vi så förbaskat olyckliga?

oktober 3, 2010

Stor oro har gång på gång präglat trafikpersonalens tålamod efter MTR:s övertagande i fjol. Bristande arbetsmiljö, oerfarna chefer, bristande rutiner, strul med tjänster och placering, planeringskaos, personalbrist, kollektivavtalsbrott, semester, snökaos, eftersatt underhåll, kombi-slakt, uteblivna toalettbesök, usel uniform, dålig trafikplanering samt en överlag urusel kommunikation med samtliga medarbetare. Listan kan göras lång.

Vi kan varken glömma eller förlåta någon för alla de försämringar och problem som vi ställts inför de senaste året.

Den senaste farsoten av oro är MTRs omorganisation på trafiksidan. Det kan te sig orimligt och förvånande att MTR är så mån om att genomföra en omfattande omorganisation när företaget redan befinner sig i ett minst sagt kaotiskt tillstånd.

Stationsorganisationen har fullständigt kollapsat efter en mycket olycklig omorganisation. Personalens tålamod har sedan dess pressats ofattbart, många mår mycket dåligt. När det överhuvudtaget inte går att nå sina chefer får minsta lilla oklarhet eller problem enorma proportioner för den enskilda arbetaren. Trots detta uppenbara fiasko väljer man alltså att sjösätta en liknande omorganisation på trafiksidan.

Den tidigare organisationen med spärr- och trafikexpeditioner är ett väl utarbetat koncept som bygger på flera decenniers erfarenheter av planering och drift av vår tunnelbana. Så länge vi kan minnas har expeditionen funnits där som spindeln i nätet till denna enorma uppgift. Hur kan MTR på fullaste allvar tro att det är möjligt att kapa banden med denna erfarenhet och ta bort TX över en natt? Varför kör man över fackförbunden och personalen som besitter erfarenhet? Varför förändra något så drastiskt som redan fungerar bra?

Låt oss backa tillbaka bandet lite, till upphandlingen och övertagandet av tunnelbanan. Det är möjligt att MTR delvis vunnit anbudet på goda meriter från Hongkong. Detta känns dock löjligt. MTR hade ingen verksamhet i Sverige innan upphandlingen. Man anlitade ett gäng svenska HR-konsulter till att bygga MTR Stockholm från grunden. Dessa konsulter besatt ingen tidigare erfarenhet eller kompetens från verksamheten i Stockholms tunnelbana eller för den delen från Hongkong eller på någon annan plats. När dessa konsulter skissade fram MTR Stockholms organisationsplan hade man en minimal insyn och tillgång till verksamheten. Nu står denna organisationsplan med i avtalet med SL. MTR måste fullgöra sitt anbud och det verkar vara bråttom.

Vi är många som varit oroliga. Vi har påtalat vår oro för våra chefer. Hållbara förändringar sker inte över en natt, de måste ske stegvis. MTR har inte lyssnat. Går det här åt h–vete ska inte vi klä skott för den oreda som följer… I tider likt dessa, är det viktigt att värna om sin hälsa. Tänk på din fritid i första hand och låt den inte berövas av övertid och gnet. Ta det lugnt på jobbet och framförallt – håll ihop!

J (tutf gup)