Fotografera verkligheten!

januari 4, 2011

Härmed bjuds nu alla arbetare på tunnelbanan in att bidra med foton till Tunnelbloggens arbetarredovisning 2010. Det foto som först får 150 tummen upp har vunnit! Det är vi inom MTR och TBT som bäst kan beskriva vår verksamhet och året som gått, därför vill vi bjuda in alla arbetare att bidra med foton till vår första arbetarredovisning. Skicka in foton som handlar om MTR Stockholm och TBT. Det får gärna vara bilder av oss anställda men även bilder från våra miljöer eller annat som kan representera oss och det senaste året. Skicka in ditt foto till tunnelbloggen@gmail.com.

De foton du skickar in kan komma att användas i den tryckta Tunneltidningen. Det är viktigt att du själv har tagit bilderna och äger rättigheterna till dem samt att personer som går att känna igen på bilderna godkänner att de används.

Arbetarredovisningen är ett komplement till arbetsköparens hållbarhetsredovisning. ”I hållbarhetsredovisningen beskrivs hur vi bidrar till en hållbar utveckling i Stockholm genom att leverera god kollektivtrafik med hög punktlighet, kundnöjdhet i en ren miljö.” säger MTR. Arbetarredovisningen ska användas som introduktion för nyanställda men framförallt ska den användas internt som en summering av året på tunnelbanan, vår arbetsplats.

God fortsättning på det nya året!

Annonser

God Jul önskar Tunnelbloggen!

december 24, 2010

Tunnelbloggen vill önska alla tappra tunneljobbare en riktigt God Jul! Tankarna går särskilt till er som fått semesteransökan avslagen. Passa på att skicka en julhälsning i kommentarsfältet till alla arbetskamrater, familj och vänner.

För oss alla. Av oss alla. Tillsammans är vi starka!


Vill du vara med och tjalla?

december 22, 2010

I ett meddelande från MTR kan man läsa följande:

”I förra veckan presenterades det övergripande resultatet av medarbetarundersökningen ”Great Place to Work”. Nu fortsätter arbetet med att analysera MTR Stockholms resultat och ta fram förslag på förbättringar via fokusgrupper. Vill du vara med?”

”Totalt 30 personer inom MTR Stockholm efterlyses nu för att delta i fokusgrupper. Ambitionen är att grupperna ska spegla personalsammansättningen i företaget i stort och att det blir en bra blandning mellan spärrexpeditörer, lokalvårdare, värdar, förare, trafikledare, administratörer och chefer.”

Fokusgrupper är en metod för att vaska fram attityder kring olika frågor. Syftet är inte att personalen ska få vara med om att påverka driften av företaget. Poängen är istället att bättre kunna styra och kontrollera personalen. Mer lojalitet alltså, med samma eller ännu sämre arbetssituation.

De som deltar kommer att agera tjallare utan att veta om det själva. Man kan nämligen inte delta/tala i en fokusgrupp utan att ens attityder kommer i dagen. Enda sättet att inte tjalla på sina jobbarkompisar är att konstruera en roll och spela den fullt ut, vilket skulle vara helt absurt. Bättre att inte delta!


Systematiska kränkningar av kollektivavtalet

december 15, 2010

Brev till arbetsledningen på MTR:

Hej!

Vänligen läs min rapport nedan och återkom med svar på frågorna sist i detta brev.

Rapport angående samtal gällande regler vid arbete mer än 6 timmar i sträck

Fredagskväll 3/12 inträffade ett flertal spruckna avlösningar på gröna linjen. Jag själv drabbades av detta och fick efter att ha kört till SNK och tillbaka ställa upp ett tåg på mellanspåret GUP eftersom någon avlösare eller reservförare inte fanns tillgänglig.

När jag efter detta hade min rast kom så en annan förare in i mässen. Jag hade tidigare hört honom meddela på radion att han skulle komma att ha arbetat i över sex timmar utan rast vid ankomst till GUP söderut. Föraren blev sen avlöst vid GUP söderut. Han kom upp till mässen och frågade oss som satt där om vi visste vad som gällde vid arbete över sex timmar utan rast. Jag sa att enligt kollektivavtalet så ska du avsluta arbetet för dagen. Jag uppmanade honom också att ringa till bemanningskoordinatorn (BK) för att få detta verifierat, så att allt gick rätt till och så att koordinatorn hade vetskap om att det då antagligen skulle spricka på de tåg föraren sedan skulle köra.

Föraren ringde då till BK. Efter samtalet berättade han för oss andra i mässen att BK sagt till honom att han nu skulle ta en rast för att efter den fortsätta med att köra ett tåg. Föraren tyckte detta var märkligt och jag själv reagerade likaså på detta eftersom jag var tämligen säker på att kollektivavtalet är tydligt med att arbetet avslutas för dagen om arbete utförts mer än sex timmar utan rast.

Jag ringde därför upp BK för att påpeka detta, men fick först endast upptagetton. Några minuter senare svarade dock BK. Jag förklarade mitt ärende och hänvisade till kollektivavtalet när jag sa att föraren ju faktiskt ska avsluta arbetet i detta fall. BK hävdade då med tydligt irriterad och sur ton att kollektivavtalet inte gäller. Han hävdade vidare att det istället var arbetstidslagen som gällde. BK hävdade också att föraren inte skulle få gå hem eftersom han inte suttit på samma tåg i sex timmar (!). Jag ifrågasatte både det första påståendet om kollektivavtalet, samt påpekade att arbetstidslagen anger fem (5) timmar som maximal arbetstid utan rast. Jag påpekade även att det självklart inte spelar någon som helst roll om föraren suttit på ett och samma tåg eller om han kört fem olika tåg, det är den sammanlagda arbetstiden och det faktum att han inte haft någon rast som räknas. BK var vid detta lag mycket upprörd och sa med hög röst att jag hade fel, att kollektivavtalet inte gällde och att om jag hade något att invända mot detta skulle jag vända mig till facket, arbetsledare eller VD:n. BK tänkte inte ta den diskussionen, sa han. Jag blev oerhört frustrerad och arg över denna attityd och sa ilsket att han nog är illa tvungen att ta den, eftersom han inte bara kan påstå något utan att presentera något belägg för det. ”Så mina kunskaper är inget värda?!” skrek BK till mig. Jag sa att jag vet vad som står i kollektivavtalet och att det inte är det som BK säger. Han sa då ”det säger du, ja.” ”Ja, det säger jag. Och du säger något annat. Låt oss därför gå på det som gäller för oss gemensamt, nämligen kollektivavtalet.” BK sa återigen att han inte tänkte diskutera detta och la helt sonika på luren.

Jag ringde då istället till arbetsledaren vid GUP. Jag berättade att vi hade problem med att föraren arbetat mer än sex timmar utan rast och att BK påstod att föraren måste fortsätta arbeta. Jag bad henne försöka prata med BK för att hon skulle kunna förklara vad det är som gäller i fall som detta. När jag rekapitulerade mitt samtal med BK för henne höll hon först med mig om att det är korrekt att arbetet avslutas om man arbetat sex timmar utan rast. Efter en stund började dock även hon påstå att det endast gäller om man suttit på ett och samma tåg i sex timmar. Hon menade att om man bytt tåg och haft paus, så gäller inte regeln om högst sex timmars arbete. Jag förklarade för henne att en paus ingår i arbetstiden och inte ”bryter av” arbetet, det gör endast en rast eller slut för dagen. Så oavsett om han suttit på samma tåg hela tiden eller om han bytt tåg och haft kortare pauser där emellan, så är det viktiga i sammanhanget att han inte haft någon rast på minst 35 minuter under dessa sex timmar. Jag var vid detta laget riktigt irriterad över att kunskapen bland arbetsledande personer var så skrämmande bristfällig, än mer över att en förare i strid med avtalet skulle tvingas arbeta. Jag var dock tvungen att avsluta samtalet eftersom jag skulle ta ett tåg och fortsätta min tjänst efter min rast. Jag sa till arbetsledaren att föraren sitter i mässen och kan nås på telefon där, så hon kunde ringa dit när hon pratat med BK.

Jag erkänner villigt att det inte var helt enkelt att koncentrera sig på körningen efter dessa samtal. Jag var helt enkelt riktigt förbannad på den nonchalans och dåliga attityd jag mötts av, speciellt i det första samtalet med BK.

Jag kunde också konstatera efter att ha hört föraren göra ett anrop på radion, att han fått fortsätta sin tjänst lite senare, trots att han egentligen redan skulle avslutat arbetet för dagen.

Tutf, Gup

I ett liknande fall som det ovan beskrivna, som inträffade två veckor tidigare, fick en förare som krävde avlösning och rast efter att ha kört till ändstation och tillbaka efter en sprucken avlösning, berättat för sig över radion av TLC att den regeln endast gäller vid slut för dagen. Återigen ett helt felaktigt påstående. När ska MTR lära sig, inte bara kollektivavtalets innehåll, men också dess relevans? Det är ett bindande avtal som MTR inte bara kan förkasta efter eget behag.

Dessa två händelser är inga isolerade fenomen, utan bara två exempel på vad som tyvärr blivit allt vanligare det senaste året. Problemen har också märkbart förvärrats ytterligare sedan den 1:a oktober. Med anledning av detta och den allvarliga situation som detta leder till, önskar jag svar på följande:

  • Anser MTR att förare inte ska avsluta arbetet efter att ha arbetat mer än sex timmar utan rast?
  • Vad menar företrädare för MTRs arbetsledning när de säger att ”kollektivavtalet inte gäller”?
  • Var i arbetstidslagen finner MTR stöd för att förare skulle vara tvungna att fortsätta jobba, trots att de redan arbetat mer än sex timmar utan rast?
  • Vilka åtgärder kommer MTR vidta för att garantera att kunskapen om och respekten för gällande kollektivavtal ligger på en acceptabel nivå bland personal i arbetsledande position?

Med förhoppning om ett snart svar.

Vänliga hälsningar

R (tutf, gup)


Hälsning från Alvik:

december 14, 2010

Hej tunnelbloggen!

Här är vår nya fina anslagstavla som vi skramlat ihop till. Vi målade den och nu används den flitigt. För pengarna som blev över fikade vi oss mätta i dagarna tu.

Mvh

Tunneltågförarna i Alvik


Avtal om delade tjänster rivs upp

december 10, 2010

Tidningen Arbetaren publicerar idag en artikel om de delade tjänsterna på tunnelbanan.

”Efter hårda påtryckningar från anställda som vägrat jobba övertid och efter mycket tjat från facket så har MTR gett med sig – det blir inga delade turer för förarna i Stockholms tunnelbana.”

”Det har märkts att deras juridiska avdelning är väldigt dålig. Att säga att de drar tillbaka avtalet för att det blir för jobbigt, det visar att de är inkompetenta. Man kan inte ha flera avtal. Då vill väl jag också ha ett avtal där jag kan få bestämma över mina arbetstider själv, säger Maria Karlsson, facklig samordnare för SAC Syndikalisterna och tjänstledig från sitt arbete som spärrexpeditör i tunnelbanan.”

 

Läs hela artikeln här.


Att ersätta kund ur egen ficka.

december 9, 2010

Tänk dig följande scenario:

Du sitter i spärren och en kund räcker in en femhundring och vill köpa en remsa. Du stoppar in sedeln i maskinen. Av okänd anledning går inte köpet att genomföra. Maskinen hänger sig. Pengarna är uppätna men inga pengar kommer tillbaka. Ingen växel och femhundringen du just matat in i maskinen kommer inte ut igen. Resenären ser lite otålig ut. Tittar på klockan. Du trycker lite på knapparna. Inget händer. Femhundringen är och förblir borta. Ingen växel kommer. Kön växer. Kunden tittar på klockan igen. Nån bakom viftar med sitt kort och ropar ”Kan du öppna? Tåget kommer snart.”. Du försöker ringa din chef. Det är upptaget. Du ringer ett annat nummer. Ingen svarar. Nån stoppar in sin remsa i luckan och snäser ”Stämpla, jag har bråttom.”. Du ringer igen. Inget svar. Resenären vars femhundring är borta fräser ”Kan du skynda dig?”. Kön växer. Inga pengar. Nån ropar ”Men öppna då!”. Resenären vars pengar maskinen just ätit upp frågar ilsket ”Vad håller du på med? Ge tillbaka mina pengar så går jag till kiosken istället.”. Vad gör du?

Ja, handen på hjärtat – Vad gör du? Många väljer i detta läge att ta pengar från sin egen plånbok och ge till kunden. Fall inte för den frestelsen. När du väl får tag på din chef och berättar att du lagt ut x antal kronor som du vill ha tillbaka så riskerar du att få svaret: ”Vi får se hur det blir med det.”.

Detta är inte nåt hypotetiskt framtidsfall utan det diffusa svaret ”Vi får se…” har en spärrvakt redan fått efter att ha lagt ut pengar ur egen ficka. Ingen vet om spärrvakten kommer att se röken av sina pengar eller inte.

Lägg ALDRIG ut pengar ur egen ficka så länge som MTR inte garanterar att du inte kommer att sitta där med svarte petter och inte återfå dina pengar. Det spelar ingen roll om det handlar om 500 kronor eller om 20 kronor. Vi ska inte betala resenärernas resor bara för att maskinerna inte funkar som de ska.

Det är bra att vi äntligen har fått ett slutet kassasystem. Synd att det medförde så många problem och brister. Kanske skriver jag mer om det en annan gång. Det finns mycket att ösa ur där. Men nu handlar det om problemet som uppstår när en kund väntar på sin växel och maskinen bestämt sig för att trilskas. Ett snabbt sätt att lösa problemet är att lägga ut av sina egna pengar. Gör inte det! Svar som ”Vi får se…” gör att det vore direkt dumt att ta den risken.

Vi är idag alltför snälla. Vi löser många problem åt företaget genom att ta personliga risker och vi jobbar gratis när rutinerna vid avlösning inte fungerar. På detta sätt blir det aldrig nån förändring. Om vi slutar lösa problem åt MTR så tvingas de hitta lösningar som faktiskt fungerar i verkligheten, inte bara på papperet. Låt oss börja med nåt som är enkelt – blanda inte in din privatekonomi i MTRs kassasystem.

signatur pluringen