Minns ni hur lyckliga och stolta vi var?

Kommer du ihåg hur det var när vi tågförare satte ner foten och strejkade vilt den 6:e oktober 2005? Glädjen och stoltheten som nästan svämmade över när vi gjorde det ingen trodde var möjligt – att bryta med apatin och välja handlingen!

Visst var vi också rädda och oroliga för vad som skulle kunna ske, men aldrig har jag på tunnelbanan upplevt en sådan värme mellan oss jobbarkompisar, det fanns alltid någon som tog sig tid att prata med den som kände oro.

Till och med TX-personlen var med och strejkade, bara några enstaka TB och tutf bröt mot strejken. Allt som allt kunde endast ca 10 % av trafiken upprätthållas av de TB:n som kallades in. Enligt SL var 500.000 trafikanter  ”strandade”.

Tyvärr gick arbetsköparen ut hårt efter strejken och spred myten att det skulle förekomma trakasserier mellan jobbarkompisar. Deras förhoppning var att splittra oss som kollektiv. Men det är bara företagspropaganda och förbannad lögn. Vi som strejkade i Vällingbydepån fattade ett tydligt gemensamt beslut om att ingen skulle tråka någon strejkbrytare. Vi ville bevara den fina sammanhållningen. Därför tog vi hand om varandra. Vi beslutade också att ingen skulle träffa en chef enskilt efter strejken. Det spelade ingen roll vilket fack man var med i, eller om man var med i något fack över huvud taget. Det var en för alla och alla för en som gällde.

L (tutf alv)

6 Responses to Minns ni hur lyckliga och stolta vi var?

  1. Tutf skriver:

    Det har snackats en hel del om tidningen! Bra att vi inte glömmer bort vad som hände den dagen.

    Jag vet bara en person som gav sig på de som valde att inte strejka, men den personen är känd för att bråka med sina kolleger om allt och inget. Oavsett om det är strejk eller inte. Connex överdrev rejält. Tyvärr har den här historien om att det förekom trakasserier lyckats överleva och förts vidare till nyanställda. En lärdom kan dras av detta. Connex, MTR eller vilket företag man än arbetar åt kommer att ta fasta på sådana händelser och kraftigt överdriva dem för att splittra oss arbetare. Det bästa vi kan göra, som de allra flesta gjorde 2005, är att hålla ihop och stödja varandra. Jag minns verkligen sammanhållningen och värmen från mina kolleger den dagen. Det var helt fantastiskt!

  2. Banan skriver:

    Jag blir förvånad.

    Jag strejkade själv den där dagen för 5 år sedan men jag känner ingen stolthet. Jag skäms lite över att jag lät mig föras bakom ljuset och riskera min anställning för en person som betett sig så illa.

    Till en början kändes allt så självklart, inte ska en fackordförande få sparken!?

    Sedan började det krypa fram vem han var och hur illa han agerat (både mot kollegor och företaget). När Connex sedan fick rätt – de hade inte gjort sig av med honom på felaktiga grunder fanns ingen tvekan kvar. Jag hade ryckts med i någon typ av masshysteri och inte ifrågasatt alla rykten som florerade.

    Jag har lärt mig min läxa, numera tror jag inte blint på ryktena på jobbet – de flesta är ju felaktiga.

  3. Micke skriver:

    Hej Banan!
    Måste säga att jag är lite förvånad över ditt inlägg här. Synd att du inte känner stolthet med dina kollegor.
    ”Vem han var” trodde jag var väl känt av alla redan på den tiden! Det som var så stort med strejken var att många (de flesta?) strejkade trots att de inte hade några personliga sympatier för ”honom”. Vi strejkade för att stå upp mot företaget och försvara rätten att organisera sig fackligt och för rätten att yttra sin mening.
    Men det är bra att du inte tror på rykten längre, man ska tro på fakta!

  4. Spärrhäxorna skriver:

    Han gjorde ett bra jobb och han hade ju rätt. Frustrationen över att ständigt ”slå skallen i väggen” kan tyvärr göra människor lite bryska i sina försök att nå fram med budskapet

  5. Per skriver:

    Den aktuella klubbordföranden var tyvärr en dålig facklig företrädare som bidrog till att vi fick sämre villkor i tunnelbanan. Det påverkade mig dock inte när jag var med om att organisera strejkerna. Ingen ska bli av med sitt jobb på grund av sitt fackliga uppdrag, oavsett hur han skött sig.

  6. Tutf skriver:

    Nej han var inte alltid så trevlig. Mot mig var han i alla fall rätt brysk. Men jag strejkade ändå. Jag anser inte att företaget ska ha rätt att avskeda en facklig företrädare för att de inte tycker att han sköter sitt fackliga uppdrag på ett sätt som som behagar dem.

    Beträffande AD-domen så är jag inte förvånad över att den, till övervägande del, partiska domstolen dömer mot en klubbordförande som vill radikalisera ett LO-fack underifrån. Sådant brukar inte uppskattas vare sig av arbetsgivarorganisationernas företrädare eller LO:s. Domslutet var inte korrekt.

    Vilka var de försämrade villkoren vi fick när han var ordförande? Jag har glömt men vill gärna bli påmind.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: